Världsnaturfondens slutsats att Kuba är enda landet i världen med hållbar utveckling kommer av fondens användning av FNs Human development index, i kombination med fotavtrycket i senaste Living Planet Report. I ett diagram enligt dessa två index var Kuba det enda landet som både hade ett fotavtryck lägre än 1,8 (det utrymme som finns om alla människor skulle dela lika på jordens produktiva yta) och ett Human development index som var över 0,8 (enl FN gränsen för sk high development). Dessa två index ger ingen heltäckande bild av vad som krävs för en hållbar utveckling, men kan i kombination ses som minimikriterier. Den som vill fördjupa sig kan ladda ner rapporten http://www.panda.org/news_facts/publications/living_planet_report/index.cfmuba

Revolutionära, ekologiska tomater… För tjugo år sedan stod Kuba inför en livsmedelskris efter Sovjets sammanbrott. Idag blomstrar ett nätverk av stadsbönder, en ekologisk framgångshistoria som föder nationen.

Till höger revolutionära tomater och till vänster revolutionär sallad, och i glaset i min hand, fyllt till brädden och skummande av vitalitet, fanns juice från revolutionär mango. Den var tjock, ofiltrerad och underbart söt. Den var också ekologisk.

- Ja, den är mycket god. Den är helt naturlig, säger Miguel Salcines Lopez, när han höjer sitt glas. Att odla på detta sätt är mer intressant. Det är mycket intelligentare, tillägger han.

Nästan 50 år efter diktatorn Batistas fall pågår en annan revolution, till största delen osynlig för de flesta turister. Salcines och hans lilla stadsjordbruk i Alamar, en förort till Havanna, ingår i en samhällsomdaning som kan visa sig vara lika viktig som något annat som åstadkommits under Fidel Castros 47 år vid makten.

Med Sovjets kollaps blev Kuba tvunget att göra något radikalt för att få fram mat till befolkningen. De valde en oväntad lösning som innebar införande av ett ekologiskt självhushållningssystem inom jordbruket. Laura Enriquez, sociolog vid Berkeleyuniversitetet i Kalifornien, som specialiserat sig på jordbruket i Latinamerika, säger

- Det som hände på Kuba var anmärkningsvärt. Att de beslöt att prioritera livsmedelsproduktion. Andra länder i regionen tog det nyliberala alternativet, att exportera det man kunde och importera livsmedel. Kubanerna valde att satsa på livsmedel och till en del på småjordbrukare.

200 trädgårdar föder Havanna
Kuba har mer än 7.000 odlingslotter i städerna på tillsammans kanske 3.200 hektar. De har anlagts på överbliven mark. En eftermiddag besökte jag en liten trädgård med tomater och spenat bara en liten bit från Revolutionsplatsen i Havanna. Mer än 200 trädgårdar i Havanna förser invånarna med mer än 90 procent av behovet av frukt och grönsaker.

Av alla dessa trädgårdar, anses plantskolan Organoponico Alamar vara en av de framgångsrikaste. Etablerad för mindre än 10 år sedan, sysselsätter den idag 25 personer på 0,7 hektar och erbjuder ett stort utbud av hälsosam och prisvärd mat till lokalsamhället.Den handskrivna svarta tavlan vid affären erbjuder mango, svarta bönor, matbananer. Allt ser ut ha plockats på morgonen.

Salcines visade trädgården och stannade vid sådant han var särskilt stolt över. Där var skjulet med tomater, som hade gett 5 ton på sex månader, en hemmagjord metallpyramid som han hävdade fokuserade naturlig energi till förmån inte bara för plantorna utan också trädgårdsmästarna, en maskodling och de lysande ringblommorna vid slutet av varje grönsaksrad för att dra till sig bin och fjärilar. Han är också mycket stolt över sin mynta.

- Hotell Nacional använder vår mynta till sina mojitodrinkar. Det är för att den är ekologisk.

Trädgårdarnas ekonomi varierar. Vid Organoponico Metropolitana i centrala Havanna säger två som arbetar där att marken är statlig och att allt som skördas delas 50-50 mellan arbetarna och markägaren. I Alamar säger Salcines att när arbetarna har levererat sin kvot till den statliga grossisten kan de sälja överskottet och dela vinsten mellan sig. De fungerar som kooperativ med fria måltider.

Ekologiskt system är effektivare
Utan olja från Sovjet till traktorer, fick man använda oxen. Utan konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel fick man använda kompost och naturliga bekämpningsmedel och nyttiga insekter. På ca 200 lokala anläggningar, specialiserade på biologiska bekämpningsmedel produceras nu årligen 200 ton verticillium (en mögelsvamp) för att bekämpa bladlöss och 800 ton beaveria (svamp) för att bekämpa skalbaggar.

Professor Jules Pretty på Essex-Universitetets biologiska forskningsavdelning, konstaterade nyligen: Skurna bananbladskaft agnade med honung för att locka till sig myror i sötpotatisodlingar har fått bukt med sötpotatisviveln. Det finns 170 maskkompostcentra som producerar mellan 3 och 9.000 ton kompost. Växelbruk, två grödor på samma fält och jordmånsförbättring har blivit självklarheter.

Och den organiska revolutionen har fungerat. Det årliga kaloriintaget är nu över 2.600 per dag, och FNs Livsmedelsorgan har beräknat att den undernärda delen av befolkningen minskade från 8 procent1990-92 till omkring 3 procent 2000-02. Alla tycks överens att det nya ekologiska systemet är mycket effektivare än den gamla modellen.

- Allt är inte perfekt, säger Salcines. Men om du ser vad kapitalismen har gjort med andra länder i regionen, så tror jag att situationen för fattiga människor är bättre på Kuba. Vårt samhälle är mer jämlikt.

Experter, som professor Pretty, menar att Kuba är ett av få länder i världen som helhjärtat har anammat jordbruk för självförsörjning. Ledande företrädare för organiskt, lågintensivt jordbruk nämner Kuba som ett exempel, som andra länder bör ta efter, hellre än att satsa på storskaligt industriellt jordbruk.

Utdrag ur artikel av Andrew Buncombe, The Independent 2006-08-08, Artikeln har också varit publicerad i Kuba-bulletinen.

Allt är användbart
I revolutionen ingår också återvinning av förbrukad utrustning. Avgörande i denna första etapp är att vi utnyttjat att de gamla ineffektiva fläktarna bytts ut, förklarar Jorge Rivera Barban, produktionschef på det regionala återvinningsföretaget i Las Tunas på östra Kub.

Som exempel har man de gamla fläktarna som väger åtta kilo, med sovjetiska tvättmaskinsmotorer. Halvvägs in i juni månad hade återvinningsföretaget tagit hand om nästan 45.000 sådana fläktar. Rivera förklarar att de demonteras av experter på lokala centra i varje distrikt. Värdefulla metaller går vidare till ett särskilt företag.

- Som vårt motto lyder: allt är användbart, bekräftar Hector Refeca, när han skickligt desarmerar en gammal fläkt. Hermes Cutido, å andra sidan, tillägger att man arbetar övertid för att hinna ta hand om alla gamla fläktar.

Maricela Rivero, ekonom, säger att de ännu inte är klara med alla fläktarna och har redan återvunnit 96 ton stål, 2,2 ton aluminium och 3,3 ton koppar. Programmet att byta ut gamla hushållsapparater, som började i april 2005 inbegriper också annan utrustning som kylskåp och teveapparater.

20060719 P-26/arrhed

Biologisk bekämpning
En miljon hektar odlad mark skyddas med inhemskt framställda biologiska produkter. Användningen av kemiska bekämpningsmedel har minskat med 75 procent och tusentals miljoner kronor har sparats. Doktor Orieta Fernandez-Larrea rapporterade att den inhemska produktionen av biologiska bekämpningsmedel nu är tillräcklig för att ta hand om all odling.

Hon nämnde lixophag -flugan som stoppar en insekt som borrar in sig i sockerrörsstammarna. Hon nämnde också biologiska agenter till skydd för kål-, yuca- och sötpotatisodling och att Kuba är det första landet i världen som helt fått bort användning av metylbromid i tobaksodlingen.

PL 060629/arrhed

Energispartips från Kuba
¤¤¤ Gamla energislukande kylskåp byts ut mot nya, energisnåla. Det började med att alla kylskåp i Pinar del Rio ersattes och så har det fortsatt i hela landet. Dessutom får varje hushåll en elektrisk riskokare, en vanlig och en elektrisk tryckkokare och en vattenberedare. För att främja energibesparing har en eltaxa införts där de första 100 kilowattimmarna är mycket billiga och sedan stiger priset för varje kWh som förbrukas.

¤¤¤ Medierna informerar dagligen om hur man kan spara energi. De ger enkla tips som att använda lock på kastrullen när man lagar mat och inte glömma stänga av teven eller fläkten när ingen använder dem. På skolorna prioriteras undervisning i alternativa energikällor.

¤¤¤ Små och medelstora anläggningar byggs för att utvinna biogas från organiskt avfall (t.ex. svingödsel). Familjer på landet med några grisar tillverkar egen biogas för hushållsbruk. Biogas används också som bränsle i arbetarmatsalar på landsbygden. Avfall från biogasframställningen används som gödsel. En viktig tillämpning av termisk solenergi är torkning av jordbruksprodukter. Solfångare anpassade till de kubanska förhållandena utvecklades.

¤¤¤ Mer än 2.300 skolor i bergstrakterna har försetts med teve, video, datorer och solpaneler för elframställning. Cirka 2.000 videosalonger har byggts med solpaneler. Tusentals hus i bergen försågs med ett solpanelsystem som räcker till en teve, en radio och fem lampor.

¤¤¤ Användning av vindkraft är begränsad, förutom tusentals små vindsnurror för vattenpumpning och bevattning. Men för de närmaste åren finns planer att bygga vindkraftverk i kustområdena och på öar - Cayo Coco, Cayo Largo, Isla de la Juventud. o Cubasolar som grundades 1994, är en enskild organisation (NGO) med målet att främja förnyelsebara energikällor, energibesparing och miljö.