Kuba är enda landet i världen med hållbar utveckling, enligt Världsnaturfonden. Miljöpolitiken är en av landets största framgångar. Här finns Karibiens sist oförstörda områden med mycket rikt djurliv. .

Kommer Fidel Castro att bli hågkommen framför allt som folkets man, som auktoritär tyrann eller som miljövårdare? En del experter säger att miljöpolitiken kommer att ses som en av hans största framgångar.

På Kuba finns den största biologiska mångfalden i Karibien. Där finns badorter som överflyglar många av grannländernas, men på Kuba finns också fortfarande stora områden av orörd regnskog och korallrev. Landet har undertecknat de internationella miljöavtalen och avsätter stora områden för naturskydd. Sedan Sovjets kollaps har Kuba måst lita till sina egna begränsade resurser och har då satsat på ekologiskt lågenergijordbruk. Men när Castro är borta, säger experterna, kan en turistboom och utländska investeringar förstöra Kubas ofördärvade landskap.

Ekologiskt arv
- Den kubanska regeringen förtjänar beröm för skyddet av landskap, flora och fauna, säger Jennifer Gebelein, professor vid Floridas Internationella Universitet i Miami, som studerar miljöfrågor på Kuba. Mer än 20 procent av landet omfattas av någon form av naturvårdsskydd. Öns våtmarker har skyddats från bekämpningsmedel som förstört liknande områden i andra länder. Sedan 1959 har skogsavverkningen minskat markant. Skogsarealen har ökat från 14 till 21 procent. De mer än 4.000 småöarna är viktiga tillflykter för hotade arter. Längs kusterna och i mangrovesnåren förökar sig 750 fiskarter och 3.000 andra havsorganismer.

- Eftersom Kubas turistindustri inte har utnyttjat reven för turiständamål i någon större utsträckning, har de besparats det öde som drabbat till exempel Florida, säger Gebelein. De cirka 600 000 hektar som utgör Zapataträskens naturreservat är Kubas största skyddade område, klassat som "våtmark av internationell betydelse" av Ramsas Convention on Wetlands.

Karibiens juvel
Ursprungligen låg Kuba i Stilla Havet. Kontinentaldriften förde ön till Karibiska Havet för 100 miljoner år sedan och en häpnadsväckande mångfald av livsformer uppstod.

- Kuba har en otrolig biologisk mångfald, säger Jim Barborak som från Costa Rica leder Conservation Internationals program för naturskyddsområden och -korridorer. Andelen inhemska växter, unika arter som bara finns på Kuba, är enastående hög, särskilt i östra Kubas bergstrakter. Över hälften av växter och däggdjur och mer än 80 procent av kräldjur och amfibiearter finns bara på Kuba. Bland de unika fåglarna finns trogonfågeln, todyfågeln och pygmèugglan. Och världens minsta fågel, bikolibrin, som väger mindre än en cent.

- Viktiga bestånd av nordamerikanska flyttfåglar, vars minskande antal kräver internationella skyddsåtgärder för både häcknings- och övervintringsområden, tillbringar lång tid på Kuba, säger Barborak.

Kuba är det ena av bara två länder med ett primitivt däggdjur känt som "solenodon", en tre decimeter lång skruvliknande varelse. På ön finns också ett stort urval av stora ödlor, krokodiler och sköldpaddor.

Intellektuell infrastruktur
En nyckelperson i Kubas miljörörelse har varit Guillermo Garcia Frias, en av de fem gerillaledarna från befrielsekriget. Med nära band till Fidel har naturälskaren Garcia verkat för en stark miljöetik bland generationer av forskare och statstjänstemän.

- Garcias entusiasm har varit viktig för den framgångsrika utvecklingen av en infrastruktur för miljövård på Kuba, säger Mary Pearl, verkställande direktör för Världsnaturfonden i New York. Kubaner är ledande inom biologisk forskning, med tusentals utexaminerade från landets tio universitet och institut som arbetar med ekologi.

- Kuba har den bästa intellektuella infrastrukturen för naturvård i Karibien, säger Pearl. Studenter på alla fakulteter på Havannas universitet har kunnat skaffa sig erfarenhet genom att leva i fattiga fiskebyar och arbeta med att skydda havssköldpaddor.

- Som resultat har många kubanska ledare inom alla områden erfarenhet av att ha kombinerat fattigdomsbekämpning och miljövård. Det är inte konstigt att det har bidragit till omsorg om miljön, trots landets ekonomiska utmaningar, säger Pearl.

Blockadens dubbla effekt
USA:s ekonomiska blockad har till en del isolerat Kuba som sluppit trycket från den ekonomiska globaliseringen som har drabbat miljön i många andra delar av världen.

- Men det vore fel att tro att Kubas framgångar inom miljövård bara beror på det, säger Barborak. Stabil befolkning och hög bildningsnivå, samhällsägd marken, många välutbildade miljövårdare och relativt stark tillämpning av lagar och bestämmelser har helt klart bidragit.

Så vad händer om det blir ett systemskifte?
Miljövårdare och andra säger att de är oroliga för att pressen på snabb ekonomisk utveckling kommer att öka och att den rika biologiska mångfalden kommer att bli lidande. Barborak är orolig att "politiska lycksökare inom miljöområdet och annan ohyra kommer att ta sig fram om det blir ett turbulent regimskifte".

- Det kan bli invasion av företag som vill ha mineralutvinnings- och oljekontrakt. Plundring av unika endemiska växter och djur kan bli resultatet för att förse den internationella marknaden för vilda djur. Och spekulativ turism och fastighetsboom kan förvandla en stor del av kustlinjen till ödemark.

- Om utländska investeringar får ett starkare grepp kommer fler hotell att byggas och fler människor kommer att dyka i reven, tillade Gebelein. Om den kubanska regeringen inte snabbt lägger ramar för den väldiga strömmen av turister, investerare och utländska regeringsintressen, kommer exploateringen att bli slutet för de sista oförstörda områdena i Karibien.

Utdrag ur artikel av Stefan Lovgren, National Geographic News 2006-08-04. Artikeln har tidigare varit publicerad i Kuba-bulletinen.

Översättning: Sture Arrhed