President Barack Obamas administration har beslutat att backa från sitt stoppdatum för kriget i Afghanistan. USA och Nato engagerar och samordnar i dag militära styrkor från 50 nationer och bygger ett nät av militära anläggningar i flera av dessa länder. Ett av dem som senast anslutit sig är Kazakstan, med stora olje- och gastillgångar vid Kaspiska Havet

Både konventionella massmedier och alternativa källor har uppmärksammat ett avslöjande publicerat i McClatchy Newspaper i november om att Obamas administration har beslutat att offentligt börja backa från sitt beramade stoppdatum för kriget i Afghanistan. Det är ett försök att tona ned Barack Obamas löfte att börja ta hem USAs trupper i juli 2011. [1]

Det var egentligen ingen nyhet. Den 25 oktober talade NATO-rådets Edmund Whiteside på Concordia-universitetet i Montreal, och enligt lokalpressen sade han följande: "Ni får räkna med att Afghanistankriget, det längsta militära åtagandet i både Kanadas och USAs historia, kommer att fortsätta under 'mycket lång' tid.". Han sade ordagrant: "Afghanistan kommer att bli ett mycket långvarigt militärt åtagande."

Den 8 november, dagen innan McClatchy-artikeln publicerades, deklarerade den tyske brigadgeneralen Josef Blotz, officiell företrädare för den 152 000 man starka Nato-ledda Isaf-styrkan, där 50 nationer deltar, att "ingen tidplan har slagits fast för koalitionstruppernas uttåg ur Afghanistan". Blotz upprepade: "Det finns ingen tidplan ännu." Vad gäller överförandet av kontrollen över säkerheten till afghanska styrkor sade han: "Vi kommer inte att [agera] enligt någon fast tidplan, det kommer att ske undan för undan med hänsyn till de förutsättningar som kan skapas under de närmaste två åren. [2]

Kanada behåller militära instruktörer

Den 11 november sade Kanadas premiärminister Stephen Harper i samband med G20-toppmötet att han "har beslutat … behålla trupper i Afghanistan som ska ha en icke stridande utbildningsroll, efter det att Kanadas stridsinsats avslutas år 2011." Associated Press citerade en högt uppsatt tjänsteman som bekräftade att Kanada kommer att behålla 750 militära instruktörer och ytterligare 250 personer som stödpersonal i Afghanistan fram till 2014… [3] Dagen innan tillstod chefen för den brittiska styrkan i södra Afghanistan, generalmajor Nick Carter, att "under min tjänstgöringstid förlorade jag 302 soldater, de flesta amerikaner. Priset i blod och pengar har varit skyhögt." Han tillade att Nato inte kan veta om man håller på att vinna - vad det ordet än kan betyda i ett krig som redan är inne på sitt tionde år och varje dag trappas upp - förrän i juni 2011, "när stridssäsongen börjar igen", och Nato och Pentagon kan "jämföra talibananfallen med årets." [4]

USA och Nato - åtskillnaden är rent formell eftersom de 140 000 av de 150 000 utländska soldaterna enligt senaste uppskattningarna står under Natos befäl - hade under förra året fram till den 11 november förlorat 633 soldater i kriget, att jämföras med 521 under hela 2009 och 295 år 2008. Av totalt 2 203 dödade militärer från väst har 1 184 dödats under de senaste 22 månaderna.

Ökat antal flyganfall

I en nyhetsartikel den 10 november, där man citerade statistik från USAs flygvapen, avslöjade ABC News att antalet flyganfall som genomförts i Afghanistan i oktober - cirka 1 000 - var den högsta totala månadssiffran under hela kriget, som började 2001, en ökning från 700 månaden före, vilket redan det innebar en 172-procentig ökning från september 2009. Artikeln nämnde också att USA och Nato dittills under 2010 gjort 26 948 stridflygningar, mot det tidigare rekordet på 26 474 under hela år 2009. [5] I Pakistan, på andra sidan gränsen, har USA sedan början av oktober genomfört drygt 20 missilanfall med radiostyrda flygplan där minst 130 människor dödats. Den 2 november kränkte en stridshelikopter från NATO för femte gången sedan september månads början det pakistanska luftrummet och dödade tre pakistanska soldater.

Pilotlösa plan dödar många civila

Enligt en artikel i tidskriften India's Frontline har president Obama "kraftigt ökat försvarskostnaderna och utvidgat kriget i Afghanistan" och "Obamas administration har förbehållslöst tagit till sig Bush-administrationens politik att undanröja misstänkta terrorister genom att använda högteknologiska pilotlösa plan. I stället för att göra sig besväret att tillfångata misstänkta terrorister i deras gömställen i tättbefolkade städer och avlägsna byar, så bombar dessa plan bara det hus eller den by där de misstänkta terroristerna gömmer sig, och de har förorsakat enorma skador.

Oändligt många fler oskyldiga civila har dödats än de som dödas i kampen mot ockupationen. Sedan Obama kom till makten för två år sedan, har han gjort de pilotlösa planen till ett avgörande redskap i sin kamp mot de militanta krafterna i Afghanistan och Pakistan. Dessa plan används också frikostigt i Jemen och Somalia." [6] President Obamas löfte från 2009 om "neddragningar" av USAs och Natos stridande trupper i Syd- och Centralasien nästa år - det finns också styrkor i Kirgizistan, Tadzjikistan och Uzbekistan - har nu avslöjats som den rena politiska manöver som det varit ända från början. Den 11 december publicerade National Public Radio på sin hemsida en artikel av Stephen M Walt, professor i internationell politik vid Harvard-universitetets John F Kennedy School of Government, under rubriken "Foreign Policy: Bait and Switch in Afghanistan" (ung "Utrikespolitik: Grisen i säcken i Afghanistan"), där han skriver: "Jag känner inte till någon som har trott att USA kunde ändra på saker och ting på 18 månader, och just denna deadline var ett stycke hokuspokus avsett att få upptrappningen att se ut som en tillfällig åtgärd." Walt radar upp ett antal liknande fall i det förgångna och tillägger: "Vi har en lång tradition av presidenter som har sagt till USAs folk att vissa bestämda nya militära engagemang inte kommer att bli långvariga eller kosta mycket pengar.

Nixon sade att han hade "en hemlig plan" för att få slut på Vietnam-kriget (vilket han inte hade) och Bill Clinton sade att USA-trupperna bara skulle vara i Bosnien i tolv månader (de stannade i över nio år). President George W Bush och hans rådgivare sade att ockupationen av Irak skulle bli kortvarig och betala sig själv, och vi är fortfarande kvar där. Och nu har Obama de facto gjort samma sak: Han har kursat en ökning [av truppnärvaron] och antytt att den är tillfällig och sedan backat från det stoppdatum han själv har tagit på sig. [7]

USA och Nato närmar sig Kazakstans olja och gas

Både USA och Nato har tjänat massor på kriget i Afghanistan, som de inte är särskilt ivriga att avstå från. Man har på lång sikt planterat in sina väpnade styrkor i Eurasiens hjärta och byggt upp ett internationellt nät av anläggningar och militära allianser i krigets tjänst, från världens första multinationella strategiska flygtransportoperation från Ungern till en transitbas i Kirgizistan där varje månad minst 50 000 soldater passerar på väg till och från Afghanistan, och underordnat sig tiotals nationers försvarsmakter i Europa och Asien. Till exempel fick USA och Nato för några månader sedan ett aldrig tidigare skådat tillfälle att utvidga sin militära räckvidd i världen: President Nursultan Nazarbajev i Kazakstan, som har de största olje- och gastillgångarna i området kring Kaspiska Havet och gräns mot Ryssland och Kina, besökte Natos högkvarter i Bryssel för att träffa generalsekreteraren Anders Fogh Rasmussen. Denne "tackade President Nazarbajev för Kazakstans stöd till den Nato-ledda Isaf-styrkan i Afghanistan" [8] och Nazarbajev tillkännagav att "en grupp kazakiska soldater skall tjänstgöra vid den internationella koalitionens högkvarter i Afghanistan." [9]

Nato-styrkor utbildas i Georgien

Amiral Giampaolo di Paola, ordförande i Natos militära råd, besökte Georgien för att träffa landets försvars- och utrikesministrar och överbefälhavare och inspektera det Nato-stödda utbildningscentret i Krtsanisi, Natos nyinrättade sambandscentral i huvudstaden, och den 33e bataljonen vid den III Infanteribrigaden, som ska ersätta kontingenten från den 32a bataljonen som för närvarande är placerad i Afghanistan. [10] Georgien utkämpade kriget i Afghanistan. USAs specialoperationskommando avslutade för några månader sedan utbildningen i Tyskland av soldater från Republiken Tjeckien, Litauen och Polen.

Pentagon beskriver syftet på följande sätt: "Samordning och synkronisering av konventionella och specialoperationsstyrkor är av avgörande betydelse på det moderna slagfältet, eftersom de delar en integrerad roll inom ett ansvarsområde, vare sig det är fråga om att hämta in underrättelsematerial eller stridsoperationer. … Utbildningen ingick i en årlig repetitionsövning… för att förbereda konventionella enheter destinerade till USAs europeiska operationskommando för placering i Afghanistan". [11]

Litauen och Polen gränsar till Ryssland och det finns Nato-styrkor i båda länderna, på en flygbas i Litauen och ett utbildningscentrum i Polen. Det tjeckiska parlamentet godkände i början av november utplacering av ytterligare trupper, bland annat specialstyrkor, i Afghanistan nästa år och utökade landets deltagande i Nato-styrkan till 720 soldater. Samma månad meddelade polska trupper, som utbildats vid en nationalgardesbas i Illinois, en timmes bilresa från Chicago, och en polsk officer som deltagit i utbildningen följande: "Vi utbildar oss tillsammans eftersom vi strider tillsammans. … Det är bra att utbilda oss tillsammans innan vi utplaceras. Vi är goda soldater och vår brigad har varit placerad två gånger i Irak och Afghanistan." [12]

Sverige utökar truppen i Afghanistan

Sveriges riksdag har utökat det svenska truppdeltagandet i Afghanistan, där Sverige har varit med i stridsoperationer och förlorat soldater för första gången på två århundraden. Det sker bara några månader efter det att regeringen avskaffat de sista spåren av den allmänna värnplikten, och har meddelat att det är obligatoriskt för alla militärer att delta i utlandsuppdrag.

Den tyske försvarsministern Karl-Theodor zu Guttenberg besökte Mongoliet i början av november. Mongoliet gränsar också till Kina och Ryssland. Där sammanträffade han med "soldater ur den första mongoliska kontingenten som skickats ut till den tyska försvarszonen i Afghanistan". [13] I Bulgarien, där Pengaton sedan 2006 har skaffat sig fyra nya militärbaser, bland annat två flygbaser, meddelade försvarsminister Anyu Angelov för en tid sedan att sju procent av landets försvarsbudget anslås till kriget i Afghanistan. Truppinsatsen kommer att växa från 536 till över 600. Han sade också att Bulgarien "inte tänkte sätta något stoppdatum för hemtagning av sina soldater". [14] USAs ambassadör i Bulgarien, James Warlick, höll i Sofia ett anförande under titeln: "Europa för Afghanistan: Från förståelse till stöd", där han sade att "Bulgarien kanske utökar sin satsning i Afghanistan och mer än så." [15]

USA och Nato globaliserar sitt militära nät

Det är inte bara i Östeuropa som vittomfattande militära band, som är till för och beroende av Afghanistan-kriget, håller på att befästas. I oktober "[blev] ett litet hörn av Cornwall till ett Afghanistan". 1 000 soldater från Natos snabbinsatsstyrka ARRC deltog då i en "betydelsefull Nato-övning, den första i sitt slag i Storbritannien" [16], en förberedelse för placering i Afghanistan i januari. Soldaterna ska ingå i den Nato-ledda Isaf-styrkan. [17] Från Cornwall till Mongoliget, från Sverige till Wales, från Polen till Georgien, från Litauen till Indien och ännu längre bort, håller Nato och Pentagon på att förstärka militära partnerskap och nätverk kring Afghanistan-kriget. Varken Washington eller Bryssel har någon brådska med att dra sig ur en konflikt som har gjort det möjligt för båda att globalisera sina militära roller.

Rick Rozoff

Författaren arbetar med antikrigsrörelsen i olika former sedan 40 år tillbaka. Han är bosatt i Chicago och leder "Stop Nato", som är en internationell e-postlista med nyhetsmaterial.

Översättning och bearbetning: Eva Sjöblom

Noter: 1) Nancy A. Youssef, "Obama officials moving away from 2011 Afghan date", McClatchy Newspapers, 6 november 2010: http://www.mcclatchydc.com/2010/11/09/103468/obama-administration-moving-away.html#ixzz150vQO3tq 2) Xinhua News Agency, 8 november 2010. 3) Associated Press, 11 noviembre 2010. 4) Daily Mirror, 11 noviembre 2010. 5) Luis Martinez: "Number of Afghan Air Strikes Highest Ever" ABC News, 10 noviembre 2010 http://blogs.abcnews.com/politicalpunch/2010/11/number-of-afghan-air-strikes-highest-ever.html 6) John Cherian: "Hellfire from the sky", Frontline, 6-19 noviembre 2010: http://www.frontline.in/stories/20101119272305500.htm 7) Stephen M. Walt, "Foreign Policy: Bait And Switch In Afghanistan" National Public Radio, 11 noviembre 2010: http://www.npr.org/templates/story/story.php?storyId=131241642 Stephen M. Walt är också tillsammans med John Mearsheimer, medförfattare till"The Israel Lobby and U.S. Foreign Policy". 8) North Atlantic Treaty Organization, 26 oktober, 2010 "Kazakhstan: U.S., NATO Seek Military Outpost Between Russia And China" Stop NATO, 14 april 2010: http://rickrozoff.wordpress.com/2010/04/15/kazakhstan-u-s-nato-seek-military-outpost-between-russia-and-china 9) Central Asia Online, 27 oktober 2010 10) Georgiens försvarsministerium, 29 oktober 2010. 11) U.S. European Command, 26 oktober 2010. 12) Belleville News Democrat, 1 november 2010. 13) Ulaanbaatar Post, 5 november 2010: "Mongolia: Pentagon Trojan Horse Wedged Between China And Russia@ Stop NATO, 31 mars 2010> http://rickrozoff.wordpress.com/2010/03/31/mongolia-pentagon-trojan-horse-wedged-between-china-and-russia 14) Sofia News Agency, 26 oktober, 2010. 15) Sofia News Agency, 26 oktober, 2010. 16) Pirate FM, 14 oktober, 2010. 17) This Is Cornwall, 14 oktober, 2010. Källa: http://rickrozoff.wordpress.com/2010/11/12/timetable-abandoned-u-s-and-nato-to-wage-endless-war-in-afghanistan/